De flesta konsumenter upplever att det finns fördelar med att handla online – stort utbud, bekvämt, lätt att jämföra priser och varan kan ofta levereras till dörren för att nämna några vanliga argument. E-handeln har ökat kraftigt det senaste decenniet och kundupplevelsen blir hela tiden bättre i allt från hur butikernas sajter ser ut till hur du kan betala och returnera köp som inte blev som det var tänkt.
Men samtidigt som svenska konsumenter uppskattar utvecklingen så har en tydlig oro börjat växa fram de senaste åren – att utsättas för ett onlinebedrägeri. Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen oroar sig mer än var fjärde person för att drabbas. Det är inte särskilt överraskande. Att utsättas för ett bedrägeri är förenat med stort obehag som kan sitta i länge, även om det sällan drabbar konsumenten rent ekonomiskt.
Dessutom är det de facto så att försök till bedrägerier ökar i antal hos alla aktörer i finansbranschen, så även hos Klarna. Polisen ser en tydlig koppling till den organiserade brottslighetens ökade intresse för onlinebedrägerier, och hur pengar därifrån används för att finansiera exempelvis narkotika som sedan säljs på gatan.
Säkerhetsnivån och skyddsmekanismerna hos svenska banker och betaltjänstbolag är i regel mycket bra, och de allra flesta bedrägeriförsöken stoppas i tid. Men en fråga alla hela tiden ställer sig är “hur kan vi bli ännu effektivare i att förhindra bedrägerier?”.
Det finns förstås många svar och hypoteser, men det mest givna tycker vi är samverkan i branschen. Det är också polisens svar på samma fråga. I onsdags samlade Klarna därför storbankerna, Finansinspektionen, Riksbanken, Polisen och flera andra myndigheter och aktörer för att mana till samarbete och genomförande av konkreta åtgärder.
För många låter nog “samverkan” som tomma ord, så vad är det egentligen vi menar?
Klarna vill att branschen tillsammans vidtar följande tre åtgärder för att stärka skyddet och öka tryggheten för konsumenter online:
1. En konsument som informerar en enskild betaltjänstaktör om bedrägerimisstanke och ber att få sitt personnummer flaggat ska också ges möjligheten att gratis och automatiskt bli flaggad hos andra betaltjänstaktörer, för att undgå risken för nya bedrägeriförsök på fler platser. Idag behöver konsumenten antingen kontakta varje enskild betaltjänstaktör och kreditupplysningsbolag eller använda sig av liknande tjänster som kostar pengar. Det är en undermålig kundupplevelse.
2. Vid grundligt analyserade misstankar om bedrägerifall ska betaltjänstaktörer, efter att först ha delgett polisen samma information, kunna dela informationen med andra betaltjänstaktörer. Det skulle skapa bättre möjligheter att förhindra att en person utsätts för fler bedrägerier.
3. En oberoende central organisation utan vinstintresse bör upprättas som kan samla information om bedrägerifall och dela den med anslutna betaltjänstaktörer och kreditinstitut för att tidigt kunna upptäcka om exempelvis en e-postadress som använts för att genomföra bedrägerier hos en aktör används för att försöka genomföra bedrägerier igen hos en annan. Det skulle ge möjligheter att analysera trender och mönster som avsevärt skulle öka motståndskraften mot nya bedrägerier och metoder.
De första två förslagen går att genomföra förhållandevis snabbt, om finansbranschens aktörer bara vill och anstränger sig. Det tredje förslaget skulle vara mycket effektivt, men också ta längre tid att implementera av legala och praktiska anledningar.
För att det här inte ska stanna vid önsketänkande kommer vi bjuda in alla aktörer som deltog på mötet till en tredagars workshop i början av nästa år. Vår ambition är att under ett fokuserat arbete med de främsta experterna i branschen lösa de praktiska och tekniska utmaningarna som finns med förslagen.
Vi hoppas på en bred uppslutning och att Sveriges banker, betaltjänster och berörda myndigheter delar vår ambition utnyttja de möjligheter som finns för att stärka konsumentskyddet.
Det kravet bör svenska konsumenter ställa på oss.
Mark Strande, säkerhetschef
Richard Skoog, bedrägerichef
